Snusbruk bland unga har exploderat med vitt snus som drivkraft – 92% av högstadie- och gymnasieelever exponeras dagligen medan kompistryck och smaker lockar 9 av 10 att testa, vilket skapar nikotinberoende innan hjärnan är fullt utvecklad vid 25 års ålder.
Varför unga fastnar
Vitt snus och e-cigaretter tredubblades respektive fördubblades i årskurs 9 sedan 2021 – attraktiva smaker (64%) och uppfattad låg risk (64%) kombinerat med psykisk ohälsa (41%, 50% bland flickor) gör dem till perfekt “stresskiller” i unga hjärnor. Dagligt bruk dominerar redan i tonåren.
Risker som underskattas
Nikotin skadar fostret, hjärt-kärl och lungor medan högkoncentrerade portioner (17+ mg) ger snabb beroendebildning. Langning via syskon/vänner kringgår åldersgränser medan låg skatt (dosor <20 kr) gör nikotin billigare än godis. Marknadsföring på sociala medier riktar sig öppet till Gen Z.
Gränsen mellan vana och risk
| Beteende | Låg risk | Hög risk |
|---|---|---|
| Frekvens | 1-2 ggr/vecka | Dagligen |
| Styrka | 4-6 mg | 12+ mg |
| Ålder | 25+ år | <18 år |
| Anledning | Social njutning | Stresshantering |
Vad fungerar mot riskbruk
Skattehöjning på vitt snus (70% av vuxna stödjer), nikotinfria zoner i skolor och tydliga ålderskontroller minskar tillgänglighet. Föräldrar/elever behöver kunskap om hjärnans belöningssystem – nikotin rewirar dopaminvägarna permanent hos unga.
Ungas snusande är ingen harmlös trend utan folkhälsoepidemi. Den osynliga gränsen mellan experiment och beroende passeras ofta på veckor. Tidig intervention via kunskap och reglering är enda vägen framåt.