Sök


 
Ordlista

 




Alkohol och högt blodtryck

I skriften "Alkohol som sjukdomsorsak" (Norden red) 
Skriver man "det har framförts att alkohol kanske svarar för 25-30 % av
den essentiella hypertonin" med en referens från 1976. I en översikt (Campell NRC et al
1995) anges att det finns 10 olika uppskattningar utifrån epidemiologiska studier på
mellan 0 och 33 %. En norsk översikt från 1995 väljer att citera en referens som anger
10 %.
 
I Krokom gjorde jag en studie där jag gick igenom alla män < 65 år med hypertoni. 12 %
hade de SISTA 3 ÅREN dokumentation i journaltext om hög alkoholkonsumtion (def. som
motsv. > 60 cl starksprit eller annan journaltext som uttryckte hög alkoholkonsumtion).
Siffran kom vi fram till efter en kampanj för att öka alkoholanamneser vid vissa diagnoser.
Vi uppnådde att 46 % av manliga hypertoniker < 65 år hade journalförd anamnes under 3
år. En ökning jämfört med de tre åren innan då siffran var 30 %. En överraskning var att
denna ökning inte ledde till att vi upptäckte fler riskkonsumenter. Kanske har det med
"förnekande" att göra.
 
Ett inte orimligt antagande är dock att bara om man tar upp alkoholvanor efter en
förklaring att även dessa ibland kan ha betydelse så får det även en del förnekande
högkonsumenter att skära ner. Visst forskningsmässigt stöd finns för detta i den s.k.
Tromsöstudien (Nilsen et al 1991). Där bestod interventionen bara av en saklig information
om att en av möjliga orsaker till förhöjt GT- värde (ingick i inklusion) var alkohol och en
broschyr. Man uppnådde vid nästa provtagning ett år senare en höggradigt signifikant
sänkning av blodtrycket jämfört med en kontrollgrupp som inte fick någon info om
sitt GT-värde. Alkoholanamnes på ett patientcentrerat sätt vid förhöjt blodtryck (eller annan
alkoholrelaterad diagnos) kan mycket väl i sig ofta vara en intervention när det gäller
riskkonsumenter utan beroende.
 
Den studie Jonas nämner (Puddey IB et al -84) är en intressant experimentell studie.
Om man översätter alkoholmängderna i artikeln så visar denna att redan motsvarande
60 cl starksprit/vecka (= knappt 9 burkar starköl 5.2 %) ger en signifikant blodtrycks-
stegring med största effekten efter 5-6 veckor. 30 % av försökspersonerna fick ingen
blodtrycksstegring. I den angivna skillnaden på 3.8 / 1.4 mm Hg är dessa givetvis
inräknade. Det tycks alltså föreligga en individuell känslighet.
 
Jag har ett visst intresse i frågan då jag skrev en artikel om blodtryck och alkohol i
AllmänMedicin 1989.
 
Ett kvalitetsmått som kan öka vår aktivitet på detta område tror jag är just andelen
hypertoniker under viss ålder som har dokumenterad alkoholanamnes över viss tid.
Liknande mått är vanligt för tobak. Till de vanligaste alkoholrelaterade diagnoserna
hör f.ö. givetvis gruppen "psykiska besvär". Här glömmer vi också ofta alkohol-
anamnes. 
 
Göran Dahl,  Krokom
 
PS. Den som önskar kan rekvirera en rapport jag skrivit om den implementerings-
studie som gjordes i Krokom för några år sedan från vilken några av dessa
siffror är hämtade. Kan göras via dahl.goran@telia.com

 

Share |

Regionförbundet  


Skriv ut 

Ansvariga utgivare: Thomas AnderssonAlf Lerner Redaktör: Pelle Höglund