Sök


 
Ordlista

 




Dags för barnen!

De glömda barnen - En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar 

Inledning och sammanfattning

Varannan grundskola saknar en skriftlig policy eller handlingsplan för hur de ska bemöta och stödja barn till missbrukande föräldrar. Stödet till dessa barn varierar dessutom kraftigt mellan olika kommuner beroende på hur väl samarbetet mellan skola, socialtjänst och andra aktörer fungerar. Det visar den undersökning som redovisas i den här rapporten. Att inte ge tillräckligt stöd till barn i riskmiljöer innebär ett brott mot barnkonventionens principer. 

 

Idag växer minst 200 000 barn och ungdomar upp i hem där den ena eller båda föräldrarna missbrukar alkohol eller andra droger. Det motsvarar 2-3 barn i varje grundskoleklass. De senaste åren har vi också vid flera tillfällen kunnat ta del av larmrapporter om barn som blivit försummade och farit illa. Många minns de omskakande rapporterna från Vetlanda på våren 2007, där en flicka under flera års tid utsatts för övergrepp av sin drogberoende pappa, utan att de sociala myndigheterna ingripit. Det var ett enskilt fall, extremt i sina chockerande detaljer, men exemplet är ändå en av många tydliga signaler på att barn med missbrukande föräldrar är en utsatt och ofta glömd grupp.

 

Tvärtemot vad många tror är de allra flesta barn som lever i missbruksmiljöer inte kända hos de sociala myndigheterna. Missbruk är ofta en välbevarad familjehemlighet och eftersom barn är lojala och vill skydda sina föräldrar riskerar de att bli gisslan i sin egen hemlighet. Missbruket är dessutom ofta mer dolt i de familjer där hög materiell standard och social status gör att mycket prestige finns att förlora om missbruket blir känt.

 

Fortfarande finns mycket skuld, skam och tystnad kring missbruksfrågor, och fördomarna är många. Detta påverkar naturligtvis hur barnen blir bemötta i skolan och av andra vuxna som skulle kunna hjälpa dem. Kombinationen av osäkerhet och okunskap bidrar till att de här barnen alltför sällan får den hjälp de har rätt till.

 

Genom sin dagliga kontakt med barnen innehar skolan en nyckelroll för att barn som lever med missbrukande föräldrar ska kunna få den hjälp de har rätt till. Men skolornas beredskap tycks vara låg: knappt hälften av grundskolorna använder en skriftlig policy, handlingsplan eller liknande för att upptäcka, bemöta och stödja dessa barn. Det visar resultatet av den här undersökningen, där 100 grundskolerektorer och 100 socialarbetare i olika kommuner fått svara på frågor om arbetet med barn till missbrukande föräldrar.

 

Utan tydliga rutiner riskerar barnens situation att förbli oupptäckt. En nedskriven policy eller handlingsplan som i klartext beskriver skolans arbete för barn med missbrukande föräldrar är därför ett rimligt krav.

 

Om och när skolan väl blivit varse ett barn som lever med en missbrukande förälder är det också avgörande att samarbetet mellan skola, sociala myndigheter och övriga inblandade aktörer fungerar. Men idag finns det stora brister även på detta område. Samarbetet fungerar dåligt eller mycket dåligt, tycker hela 26 procent av grundskolerektorerna och 17 procent av socialsekreterarna i undersökningen. Endast 16 procent av grundskolerektorerna och 6 procent av socialsekreterarna tycker att samarbetet fungerar mycket bra.

Både rektorer och socialsekreterare i undersökningen vittnar om att samarbetet fungerar olika väl mellan olika instanser i kommunen. I en del kommuner har socialtjänsten ett väl fungerande samarbete med skolan, medan samarbetet med förskolan fungerar mindre bra. I andra kommuner finns ett gott samarbete med hälso- och sjukvården, medan samarbetet med de olika skolorna varierar.

 

Åtskilliga av de intervjuade i undersökningen beskriver att arbetet ofta beror på engagemanget hos en eller ett fåtal enskilda "eldsjälar" inom socialtjänsten eller skolan. Det är också känt sedan tidigare att många kommuner saknar stödgruppsverksamhet, där barn med missbrukande föräldrar får möjlighet att bryta tystnaden genom att i en trygg miljö träffa andra barn som lever i liknande situationer.

 

De stödgrupper som finns utgör ofta en social och emotionell livlina, och de eldsjälar som prioriterar dessa barn gör fantastiska insatser. Samtidigt är det helt orimligt att ett utsatt barns chans att få stöd ska vara beroende av om barnet råkar bo i en kommun eller kommundel där det råkar finnas en av dessa eldsjälar. Varje kommun, och varje välfärdsverksamhet som möter barn, måste ha en beredskap och ett fungerande arbete på detta område.

 

Socialsekreterarnas egen önskelista är tydlig. I undersökningen lät vi dem svara på vilken enskild faktor de tror är viktigast för att förbättra arbetet för att stödja barn med missbrukande föräldrar.  Sex av tio pekade ut tydligare rutiner för ökad samverkan mellan skola, socialtjänst, polis etc. Tre av tio socialsekreterare vill allra helst se ett större engagemang från ledning och politiker. Bara en av tio prioriterar ökade resurser. 

 

De stora variationerna i stödets kvalitet och omfattning mellan olika kommuner är oacceptabla. För att upptäcka, bemöta och stödja barn i riskmiljöer behöver självklara rutiner utvecklas och förankras på alla nivåer. Med gemensamma förhållningssätt, en tydlig ansvarsfördelning och uttalade förväntningar på hur personalen ska agera blir det lättare att angripa ett problem som många ser, men inte vet hur de ska ta sig an.

 

Barnens behov av stöd har många gånger glömts bort, när samhällets fokus vid missbruksproblem ofta har legat på den missbrukande föräldern. Men att inte tillhandahålla tillräckligt stöd till barn i riskmiljöer är inte bara en beklaglig brist - det utgör ett brott mot barnkonventionens princip om att barnets bästa ska komma i främsta rummet. Samhället måste kunna garantera barns rätt att leva sina liv i trygghet och ge dem stöd när alkohol eller droger förmörkar föräldrarnas relation till sina barn.

 

Källa: Rapporten kommer från en från en undersökning gjord av Alkoholkommittén, där 100 grundskolerektorer och 100 socialarbetare i olika kommuner fått svara på frågor om arbetet med barn till missbrukande föräldrar.

 

Läs hela rapporten i PDF format här  De glömda barnen (162 KB)

Share |

Region-Jämtland-Härjedalen    


Skriv ut 

Ansvariga utgivare: Thomas AnderssonAlf Lerner Redaktör: Pelle Höglund